Vår absolut mest populära kurs på matematikvideo är Matte C. Även fast den inte var klar först i vår ännu korta historia så är det den gymnasiekurs i som flest kunder är intresserad av. Kul tycker vi och tänkte ge lite tips och hjälp på vägen.

Om du är ny här på sajten och vill titta lite på våra matte c genomgångar så kan du gå hit och håll utkik efter den röda texten som visar på de videos som är gratis.

Vad innehåller Matte C?

Matematik C är en blandning av gammalt och nytt som fördjupas från Matte A och Matte B samt en hel del nytt. Det första som brukar nämnas som nytt (och då svårt) är det som kallas för derivata och derivering. Det här begreppet, som när man väl lärt sig det, är ett rätt kul område inom matematiken är det som framförallt brukar kännetecknas som karakteristiskt för kursen (även om logaritmer, exponentialfunktioner, geometriska talföljder osv. också är ganska nytt). Om det här begreppet är helt nytt för dig så kan du kika på en inbäddad genomgång här nedan som är en introduktion till derivata.

Matte C är alltså en blandning av både nytt och gammalt men om man som mattelärare skulle poängtera de delar som är absolut mest karakteristiska för kursen så är det nog följande delar: Derivata, exponentialfunktioner, logaritmer, potensfunktioner, geometriska talföljder och rationella uttryck. Vill du fördjupa dig mer om innehållet rekommenderas kursplanen till matematik c.

Är Matte C svårt?

En av de frågor jag som mattelärare brukar få av elever som funderar på om de skall läsa Matematik C är hur svår den är. Det är förstås mycket svårt att ge ett generellt svar på en sådan fråga. Det beror ju självklart på så många faktorer huruvida man som student kommer att tycka den är svår eller inte. Visserligen skulle man kunna säga att den är mycket svårare än matematik a och lite svårare än matematik b. Men samtidigt lär man ju sig allteftersom man läser kurs efter kurs. Man vänjer sig vid de olika momenten och efter ett tag så känns det normalt och kanske tom enkelt. Den bästa egenskapen är enligt mitt tycke i alla fall att man vill och är motiverad att läsa matte c. Med det kommer man långt!

Varför skall man läsa gymnasiekursen matematik C?

Den här frågan kring varför man överhuvudtaget skall läsa denna mattekurs tycker jag själv är mycket intressant. Det enkla svaret (som mattelärare iallafall) är att den är kul!

Men detta räcker inte för alla förstås. Jag hamnade för ett tag sedan på en facebook grupp som ondgjorde sig just över denna kurs och hade förstås en hel del anhängare. Men jag kan inte låta bli att tycka att den är kul själv och hoppas att att andra även skall kunna uppskatta den. MEN om detta motiv inte räcker så finns det massor av andra bra motiveringar:

• Det öppnar upp vägar till att läsa massor av intressanta saker på högskolan. Kolla gärna mer om detta på studera.NU.
• Att klara av något svårt ger bättre självförtroende!
• Du måste klara av kursen för att kunna läsa matematik D och kunna bli ingenjör, läkare och liknande yrken
• Återigen, den är spännande!

Nog om det här nu. Hoppas att du fått lite insyn och tips om stöd och hjälp för matte C! Antingen om du funderar på att läsa kursen eller redan är igång och kanske behövde lite extra motivation.

/Simon, MatematikVideo.se

Det har varit en händelserik och spännande vår för MatematikVideo.se

Vi slog upp portarna för vår första webbkurs i slutet på februari och då var det Matematik B som var klar att börja användas. Sedan var det Matematik C som blev klar i slutet av Mars och slutligen Matematik A i April. Sedan dess har vi även hunnit med att fylla på filmerna till Matematik B.

Vi på MatematikVideo (dvs Simon och David) är förstås glada att det som från början bara var en idé på pappret nu är en fungerande sajt som erbjuder hjälp i gymnasietmatematik! Dessutom har vi nu en hel del kunder som använder och har nytta av våra tjänster. Häftigt, tycker vi!

Vår kundundersökning

Vi har de senaste veckorna även genomfört en kundundersökning (går att göra fortfarande) där vi fått fin feedback, många idéer och tankar från våra användare som kommer att hjälpa oss när vi fortsätter att utveckla vidare på vår sajt! Vi skall inte avslöja för mycket men kort kan sägas att man önskar genomgångar till Matematik D/E och mer genomgångar på svåra problem och nationella prov. Det skall förstås inte vara omöjligt att ordna även om det nog kan dröja tills hösten. Först kommer ett sommarlov och en välbehövlig vila!

Följ oss på facebook

Om du inte redan gör det så tycker jag att du skall göra slag i saken och följa oss även på facebook! Då får du nyheter, uppdateringar och annat smått och gått direkt till ditt facebook-konto!

Förutom att jag får den frågan ofta i skolan så har frågan även dykt upp här på sajten. Elever som undrar hur just de kan få MVG i en av gymnasiets matematikkurser.

Jag minns ett tillfälle då jag hade en elev i matematik C som kämpade rätt hårt att höja sitt betyg från VG till MVG. Vi diskuterade då tillsammans ett tag och kom fram till att det troligtvis var problemlösningsförmågan som behövde tränas extra. Att kämpa lite längre och inte ge upp på de där uppgifterna som kunde ge MVG i betyg. Efteråt har jag förstås funderat en del på vilka råd som är bra att ge till en elev som strävar efter att nå det högsta betyget. Det är alltid svårt att ge generella råd som fungerar för alla (kanske omöjligt?) men här är i alla fall ett försök till några tips för att nå MVG i matematik.

Vilka är betygskriterierna?

Betygskriterierna finns att läsa i sin helhet på skolverkets hemsida. Jag brukar ofta försöka utgå från dessa när jag förklarar vad som ger MVG. Kortfattat kan man sammanfatta MVG-kriterierna på följande vis:

• Generella resonemang: Med generella resonemang menar man att man löser uppgifter algebraiskt till skillnad från att lösa dem genom prövning eller bara testa vissa fall. Du behöver träna på att lösa mvg uppgifter där lösningen stämmer för alla fall som finns och inte bara för ett. Det kan vara att du tar fram en formel, ekvation eller funktion som beskriver situationen och löser svaret utifrån detta.
• Analysera och tolka: När du har löst en uppgift (förhoppningsvis med ett rimligt svar) så är det viktigt att kunna tänka till efteråt också. Vad är det du har kommit fram till? Varför blev det så? Vad säger svaret om situationen i uppgiften? När du gör det så analyserar och tolkar du i matematik. Ju mer korrekt matematiskt dina analyser är desto bättre är det!
• Matematiska bevis: Ett bevis är ett sätt att med matematikens språk visa att ett påstående stämmer. Det kan vara att du skall visa att Pythagoras sats stämmer eller att en ekvation stämmer. Detta kan man göra på olika vis. Det vanligaste sättet är att visa det med generella och algebraiska (bokstäver) motiveringar men ibland kan en figur och en beskrivning av denna fungera också.
• Jämförelse av metoder: Att jämföra metoder innebär att du löser ett problem på olika sätt och tänker till vilken metod som var bäst och varför. Det kan vara att du ser två andra elevers lösningar på en uppgift och tänker till vilken lösning som stämmer bäst överens. Om du löser en uppgift med både grafritande räknare och algebraiskt (generellt) så är det bra att diskutera vilken av metoderna som var bäst eller mest exakt.
• Korrekt matematiskt språk: När du skall visa dina beräkningar är det också viktigt att du gör det tydligt. Det är förstås ingen tävling i snyggaste skrivstilen men försök tänka på att vara tydlig och motivera alla dina beräkningar och tankar. Det är också bra att använda de symboler och tecken som finns i matematiken. Då anses det matematiska språket vara korrekt.

Hur når du betygskriterierna?

Om vi återvänder till historien med min elev som kämpade för att få MVG så var hans väg att nå dit att vara lite mer envis och försöka lite till på problemlösningsuppgifter. Att inte ge upp för snabbt. Då lossnade det för honom. Det är ofta personliga egenskaper man behöver jobba med för att nå de här kriterierna. Det behöver inte alltid komma naturligt utan kan vara en konsekvens av hårt plugg också! Vad just du behöver vet jag inte men egenskaper som hårt arbete, plugga mycket, vara envis och noggrann är definitivt egenskaper som hjälper dig framåt.

Jag tycker också att det är viktigt att fråga sin lärare i matematik vad som han/hon tycker just du behöver utveckla för att ta nästa steg. Säkerligen kan du få ett och annat tips.

Nu hoppas jag att detta hjälper dig en liten, liten bit på vägen i din längtan att få MVG i matematik! Lycka till! /Simon

En av de intressantaste populärvetenskapliga filmerna om Fermats stora sats är gjord av BBC och författaren Simon Singh.

Den handlar om matematikern Andrew Wiles som under tio är av sitt liv jobbade med att försöka bevisa Fermats stora sats. Denna sats hade innan dess tyckts vara omöjligt att bevisa, även för de bästa matematikerna. Den beskriver alla de avancerade lösningarna som Andrew jobbade med för att få till beviset på ett sätt så att man ändå kan njuta av att se dokumentären. Så trots att du och jag inte förstår allt som sägs så är den intressant. Dokumentären är 45 minuter så sätt dig skönt tillrätta och njut av lite nutida matematisk historia.

Mer fakta om Fermats sats

Pierre Fermat var fransman och jobbade egentligen som domare. Han höll bara på med matematik som en hobby, framförallt ägnade hans sig åt det som heter talteori och analys. Den ekvation som han är mest känd för är det som kallas för Fermats stora sats och den säger att xⁿ + yⁿ = zⁿ för n > 2 (ser du likheten med Pythagoras sats?) inte har några lösningar överhuvudtaget då n är större än 2. Fermat själv menade att han hade ett fantastiskt snyggt bevis för denna idé men att marginalen i hans bok inte rymde beviset. Sedan har man faktiskt aldrig hittat några fler anteckningar från Fermat som skulle bevisa satsen.

Detta har förstås intresserat och förbryllat massor av matematiker genom åren så när Andrew Wiles bevisade satsen så var det en smärre sensation. Andrew hamnade tom på framsidan av det stora magasinet Life och de flesta tidningar hade artiklar om beviset.

Det är kallt här i Göteborg. Det är nästan så kallt att även de logiska hjärncellerna fryser och det blir svårt att tänka…

Men våren kommer väl snart får man hoppas!

Positiv lutning

Innan jul hade vi här på matematikvideo avslutat de flesta av de cirka 23 genomgångarna på video i Matematik B vi tänkt skulle vara till hjälp för de som läser den kursen. Nu längtar vi efter att kunna lägga upp dem så att de blir tillgängliga för de som vill ha mer hjälp med matematiken eller läser matematik B på distans. För det är ju det som är målet med den här sajten – att kunna erbjuda tydliga, visuella och förklarande genomgångar i gymnasiets matematikkurser.

Matte B brukar ofta kännas som en lite svårare kurs än Matematik A, det beror nog på att Matte A är i mångt och mycket en repetition av högstadiet och Matte B innehåller fler nya områden. Det är algebra, funktioner, Pq-formeln, räta linjens ekvation och linjära ekvationssystem som känns nytt, kanske spännande och också lite svårt. Vi hoppas ju att vårt första webbpaket skall kunna vara en hjälp till många.

När detta är klart kommer vi självklart att beskriva mer här på bloggen hur vi har tänkt och det skall bli kul att få höra vad användarna tycker om materialet. Ha det gott! /Simon

Det är jullov och det märks här på vår mattesajt. Besöksantalet går ner och sunt är väl det. Man behöver vila och ta det lugnt för att orka med en ny lång termin med nya utmaningar.

Vi vill ändå passa på och ta tillfället i akt med att önska alla som hittar hit de sista självande dagarna innan den 24:e en riktigt god jul! Efter nyår återkommer vi med nya genomgångar och erbjudanden. Det kommer att bli en spännande vår för oss på matematikvideo.

God jul och gott nytt år!!

Jag har letat runt lite efter andra bloggar eller sajter om utbildning eller kanske tom Matematik men har haft svårt att hitta dessa. Så om någon har tips på bra bloggar/sajter om utbildning eller matematik så vore det kul om ni kommenterade detta inlägg med de webbadresserna.

Vill du byta blogglänkar eller sajtlänkar med oss så kan du också maila till info@matematikvideo.se

Vore kul med lite mer koppling här på bloggen till andra liknande bloggar!

Det är nu tider för nationella prov. Elever pluggar intensivt och besöksstatisken här på sajten går upp. Lärarna är lätt hysteriska (inklusive mig själv) och laddar rättningsbatterierna. Tänkte dela med mig av några tips att tänka på inför ett nationellt prov i matematik. Kanske kan något vara till hjälp:

1. Kom i tid, sov gott innan, och ta med dig material: penna, sudd, räknare, linjal. 

Detta kanske är en självklarhet för dig men inte för alla. Många glömmer det praktiska och kommer lite försent tex. Det är viktigt att du kommer i tid och i lugn och ro kan skriva provet. Matematik fungerar bäst när man är avstressad.

2. Försök på alla uppgifter! 

Även om du inte kan få fram rätt svar på alla uppgifter så är det viktigt att du försöker på så många du kan. Många uppgifter på nationella prov ger både G – och VG – poäng. Så även om du inte får helt rätt svar så kan du ändå få någon poäng.

3. Tänk till när du ser detta tecken –>  ¤

Tecknet här ovan betyder att du kan visa en speciell MVG – kvalitet på en uppgift. Typiska sådan kvaliteer är Generella lösningsmetoder, bevis, bra matematiska analyser, jämförelse av olika metoder och ett korrekt och tydligt matematiskt språk. Försök tänka extra på detta när du ser den lilla stjärnan.

4. Ta det lugnt och metodiskt

Försök att inte stressa, ta det lugnt och metodiskt och om du inte skulle klara en uppgift: gå då vidare och kom tillbaka till den senare.

Nu önskar jag er lycka till med proven och fyll gärna på kommentars fältet med mer tips om du har det !

Kanske är du trött på att gneta med ekvationer eller funktioner och behöver lite problemlösningsstimulans? Här kommer därmed en kluring att fundera på:

Få likheten att stämma i bilden genom att flytta endast ett streck. Det kan finnas flera lösningar!

Ni kan svara antingen i kommentarstråden eller maila till simon@matematikvideo.se, Lycka till!

Ibland funderar jag på vad Matematik egentligen är för typ av ämne. Visst har det likheter med fysik, programmering eller varför inte filosofi. Men ändå är det så annorlunda. Vad är egentligen matematik?

Det var nog när jag själv läste kursen Matematik E för 17 år sedan på gymnasiet som jag för första gången började tycka att matematik var ett spännande ämne. Helt plötsligt började man tala om tal som ”inte fanns”. Hmmmm… Tydligen hette de komplexa eller imaginära (påhittade). Det borde på något vis få en människa att tycka att matematik är något knäppt. Hitta på egna tal liksom. Istället var det då som matematiken på riktigt började att intressera mig. Det var den filosofiska biten i att man faktiskt kan konstruera egna tal som inte kändes helt konkreta som fick mig intresserad. Matematik är på något vis inte helt olikt filosofi.

Men samtidigt skiljer sig matematiken en del från filosofin med sitt strikta krav på att bevisa saker logiskt. Nu är jag inte på långa vägar varken matematik- eller filosofiprofessor men ändå tycks kravet från matematiken på att bevisa saker med siffror, bokstäver och logik vara starkare än i filosofin.

Ibland liknar matematiken mera fysiken som bygger på empiri och även matematik. Man härleder naturvetenskapliga lagar från försök och bevisar därmed sin sak. Grunden i empiri. Orsak och verkan. Likadant är det väl med matematiken också. Man observerar saker i naturen och vill beskriva detta med logiska lagar som skapar ett matematiskt system. Just nu undervisar jag i kursen Matematik Diskret och där hämtar man också material från verkliga situationer som sannolikhetslära och kombinatorik. Dessutom  väver vi in programmeringen i den diskreta matematiken. Olika ämnen flyter ihop. Vad är matematik?

Nej jag är nog inte hemma än, och skönt är väl det, vad matematik egentligen är för något ämne. Kanske skall man bara säga att matematik är matematik och så är det med det. Ett logiskt system av tankar som hela tiden utvecklas och bygger ut nya logiska pusselbitar. Nu hoppas jag inte att ni blir alltför förvirrade av detta resonemang. Slutligen vill jag avsluta med att säga att det är detta något mystiska matematiska fenomen som fortfarande fascinerar mig och får mig att fortsätta vilja lära elever mer om matematik.  Och jag vill också lära mig mer själv!